förvränga

Suédois

Étymologie

Dérivé de vränga, avec le préfixe för-.

Verbe

Conjugaison de förvränga	Actif	Passif
Infinitif	förvränga	förvrängas
Présent	förvränger	förvränges, förvrängs
Prétérit	förvrängde	förvrängdes
Supin	förvrängt	förvrängts
Participe présent	förvrängande	—
Participe passé	förvrängd	—
Impératif	förvräng	—

förvränga \Prononciation ?\

1. Fausser, dénaturer.

Synonymes

• förfalska
• ljuga

Dérivés

• förvrängning

Références

• Thekla Hammar, Svensk-fransk ordbok, 1936, 1^re édition → consulter cet ouvrage (259)