försköna

Suédois

Étymologie

Dérivé de skön, avec le préfixe för-.

Verbe

Conjugaison de försköna	Actif	Passif
Infinitif	försköna	förskönas
Présent	förskönar	förskönas
Prétérit	förskönade	förskönades
Supin	förskönat	förskönats
Participe présent	förskönande	—
Participe passé	—	förskönad
Impératif	försköna	—

försköna transitif \Prononciation ?\

1. Embellir, enjoliver.

Références

• Thekla Hammar, Svensk-fransk ordbok, 1936, 1^re édition → consulter cet ouvrage (250)